From the daily archives: Friday, September 22, 2006
Ibland är jag så känslig och tårarna rinner för väldigt lite. Tråkigt. Jobbigt. Känner mig liten och sårbar…Går det att köpa hårdare hud någonstans?
Hittade en blogg skriven av en svensk boende i Thailand. Bra att också få en icke-medial bild av vad som händer där. Tydligen råder det förbud mot politiska sammankomster med mer än 5 personer. Trots detta kommer det att hållas en demonstration mot kuppmakarna i Bangkok ikväll.
Septembernätverket mot Militärkuppen som arrangerar demonstrationen består av studenter vid de ledande universiteten i Bangkok. Deltagarna har uppmanats att klä sig i svart och målet är att visa sitt missnöje.
Nån mer än jag som drar paralleller till Himmelska Fridens torg och massakern den 4 juni 1989? Jag bodde i USA vid den tidpunkten och det stora landet i väst rapporterade inget-Zip-nada om de hemska händelserna i Kina.
Himmelska Fridens Torg är ofattbart stort och mycket kalt. Jag var där 2003 och när jag stod där och liksom mätte upp det 40 ha stora torget med min kropp så var det lite kusligt att föreställa sig stridsvagnar och militär som på en given signal går till attack mot de demonstrerande studenterna. Soldater som skjuter besinningslöst omkring sig, stridsvagnar som körde över människorna som stod i deras väg. Hur många som dog den dagen har inte bekräftats, en del tror att det var flera tusen.
Jag hoppas verkligen att kvällens demonstration i Thailand blir en oblodig sådan. Hela kuppen har ju varit oblodig hittills, så vitt man vet, så det går säkert bra.
Alla borde dansa Salsa. Det är så otoligt roligt.
Jag ler hela lektionstimmen igenom. “Armbågen” var där idag.
Jag berättade att jag tänkt på att jag tjångade till honom.
Jaha sa han, det hade jag glömt. Fick en mycket värre tjotablängare
förra vecka och hon sa inte ens förlåt. Jahaja då ligger jag kanske på plussidan i alla fall eftersom jag instinkttivt kramade “Armbågens” huvud.
Ja djävlar…
Blev trampad på flera gånger under dansen med den långe “Jumpaläraren”.
Han styr inte riktigt över sina pråmar till fötter följdaktligen stämplade han mig. Han blir så generad när det händer (alltså inte första eller sista
gången det händer). Han har inte helt koll på sina turer så till slut var det jag som förde och han verkade nöjd med det.
Appropå tjotablängare. Kommer ni ihåg hela ramsan man körde när man var liten? Hur var det nu den gick…jo…
“Akta dig så du inte får en tjotablängare mellan lysmaskarna så att gaddarna spelar piano i halsgropen och du får åka plingplång-taxi till plåsterhuset”.
Det var tider det…
Mina andra bloggar
