Jag svänger in på Götgatan från Svartensgatan. Springer nästan
direkt på en man som säljer Situation Stockholm. Han ser riktigt
sliten ut. Sticker en tidning i ansiktet på mig och säger med
alkoholslöddrig stämma –”stöd oss hemlösa genom att köpa
en tidning!” -”Tack det är bra” säger jag och
ler mot honom. -”Vad faan säger du? Jag har ingenstans att
bo, hur kan det vara bra? Och vad i helvete flinar du åt?”
-”Men ursäkta mig” sa jag -”jag försökte verkligen
bara säga nej på ett trevligt sätt“. -”Är du sjuk i
huvudet?” skriker han då och jag ser rött. Den här
uteliggaren har satt sin sista potatis. Över vad som känns som
hela Götgatspuckeln skriker jag -”…och du kan faan dra åt
helvete ditt djävla svin!”. När jag går runt hörnet ner mot
tunnelbanan tänker jag…-”Mycket moget Jennifer, mycket
moget” och ”din snåla människa, snubben ville ju bara
ha pengar till en sil, det var väl inte så mycket begärt, va?
Så sent som förra månaden övervägde jag ärligt att stödja
Situation Stockholm med en helårsprenumeration.
Det känns inte så aktuellt längre.
Sharing is caring
Mina andra bloggar
