From the daily archives: Sunday, February 11, 2007
Carrie: I’m thirty-five.
Samantha: Oh, shut the fuck up, I’m a hundred and forty.
Såg just i tidningen att Marianne Fredriksson har dött. En mycket bra författarinna. Har än så länge bara läst “Simon och Ekarna“, “Enligt Maria Magdalena” och “Den som vandrar om natten” men har fått blodad tand. Hon var ju väldigt produktiv så jag ska använda Ulrikas födelsedagspresent och köpa fler av Mariannes böcker. Gillar hennes sätt att skriva, alltid tänkvärt och klokt på något sätt…
“Det finns ingen gångbar valuta att betala skuld med. De flesta fortsätter att göra meningslösa avbetalningar genom livet och grubblar över varför skulden inte minskar.”
ur Simon och Ekarna
Som vi har smusslat, planerat och donat. I veckor. Så var det då äntligen dags att kidnappa henne. En av tjejerna hade sytt en chockrosa tyllkjol som vi tvingade på Ulrika tillsammans med en papp-krona i plast med en slöja. Vi var rätt snälla, hon behövde inte sälja kyssar eller annat fånigt utan det värsta var nog att åka kommunalt helt utstyrd. Vi åkte skridskor (( på Östermalms IP där Ulrika mer eller mindre hängt sedan hon föddes )), spa-badade och tog behandlingar (( jag tog ett kurbad med ansiktsbehandling och badkaret bubblade, fräste och blinkade i alla regnbågens färger…likt ett UFO )) på Sturebadet Haga, mellanlandade hos Ulrikas barndomskompisen T (( helt underbar vindsvåning i Vasasatan. Längtar så tills vi kan börja bygga )) och avslutade på en Japans restaurang i deras vip-rum som naturligtvis hade Karaoke. Vid 23-tiden satte vi henne i en taxi med hennes blivande man som chaufför. Vi hade jättekul!
“Of all the Things I’ve ever Lost, I miss my Mind the most.“
Mina andra bloggar
