Floskel-VM

Corporate bullshit i två hela dagar…efter konferensen är huvudet fullproppat och det rinner floskler ur öronen på mig. Då var ändå den här konfan bättre än de flesta andra jag varit på. Det var visserligen mycket stillasittande, powerpoint-slides till förbannelse, svenskar som tvingades hålla sina presentationer på knackig engelska för att siterna var representerade, presentationer som innehöll mer eller mindre samma budskap (känner mig hjärntvättad nu).

Vi hade en tokbra eftermiddag tillsammans med Jurij Lederman som försökte ge oss nycklar till att förändras tillsammans. Han hade många visa ord som han gärna delade med sig av. Det var riktigt bra men hade säkert visat sig vara helt fantastiskt bra om han hade fått hålla sitt anförande på svenska.

Boendet var toppen, maten likaså och på fredagskvällen hade vi en trubadurliknande snubbe som drog av ett riktigt bra musik-quiz. Kanske något för bröllopsfesten. Alla kom igång ordentligt och återigen, som vanligt efter konferenser, har jag bilder på näthinnan av kollegors utspel som går helt stick i stäv med hur de beter sig på jobbet i sina kostymer och dräkter. Lika jobbigt varje gång det händer jag har så svårt att glömma det när jag sedan stöter på dom i jobbsituationer.

Ett axplock: Det var kollegan jag såg i bara fillifjonkisarna mitt i natten i tågkorridåren på väg upp till Åre och så var det han som påpekade hur sexiga mina fötter såg ut i tunnstrumpor och högklackade puppor och att han ofta tänkte på att jag var så Hot. Ja just ja…så var det hon den otroligt behärskade proffsiga projektledaren som efter två glas vin skrek och gapade som en besatt och slängde sig runt halsen på alla karlar i närheten. Sen sitter vi där och ska bestämma budgeten för nästa år och jag förväntas respektera dom. Knappats!