From the daily archives: Thursday, July 26, 2007
Efter allt tjafs med dåliga ryggar och onda nackar så slog vi till på en Tempursäng. Vi kör Tempurkuddar sedan tidigare och är jättenöjda med dom. Sängen levererades. Vi packade ihop och gick direkt och sov ett par timmar. Urskönt.
Misstänker dock att kroppen måste vänja sig för det är en rejält styv säng. Först när man legat på den en stund så att man värmt upp det viskoelastiska, temperaturkänsliga materialet så sjunker man ner i sängen. Materialet har en lite funky doft, inget irriterande, men den sägs gå bort efter ett litet tag. Så efter att ha sovit i sängen ett par nätter så måste jag säga – sover som en principessa. Ni måste testa.
Lite Tempur-fakta
Du sjunker ner behagligt och det känns som om du svävar
Du vrider och vänder dig mindre
Du märker inte av din partners rörelser i sängen
Din blodcirkulation bibehålls när du sover
Du vaknar mer utvilad
30 000 ryggexperter rekommenderar TEMPUR
Kliniska studier har visat behandlingsfördelarna med TEMPUR
TEMPUR lindrar rygg- och nackproblem, värk och stelhet
TEMPUR utvecklades ursprungligen av NASAKälla: www.tempur.com
Jag har nog över-romantiserat det där med skärgårdssemester. Det är ju toppen om man inte blir sjuk och om det inte regnar hela tiden. Ett är ju säkert; det blir sällan som man tänkt sig men det blir bra ändå.
Som sagt så har J haft hög feber och vädret ute på ön har lämnat mycket övrigt att önska. Vi bestämde oss helt sonika för att samla ihop vårt pick och pack och ta proviantbåten till Dalarö och därifrån ta oss hem till stan. Det var ju hundra byten kommunalt från Dalarö (orkar inte) så en dyr taxiresa senare så var vi äntligen hemma. Obeskrivligt skönt.
Sitter på förstukvisten med en kopp te i handen och tittar ut över vattnet. Det enda ljud som hörs är plasket från sjöfåglarna när dom dyker efter småfisk. Inne i stugan sover min älskade febertopp som blev matförgiftad dagen innan vi åkte hit ut i skärgårn och har haft galet hög feber i flera dagar. Ingen rolig start på semestern. Jag roar mig bäst jag kan, patience, TV (ja det regnar ute mest hela tiden) och sjuka mängder pocketböcker. Sen filosoferar jag över det där med ljud.
Det finns vissa ljud som är absoluta sommarljud; en flugas surr när den stångas med en glasruta; vattendroppet från årorna och rorkultens gnissel; ljudet av ett cykeldäck mot en grusväg. Just nu ser jag inget rofyllt med dom där sommarljuden, jag är rastis som faan och längtar hem till stan och vår lägenhet.
Två timmar på en kobbe ute i havsbandet och redan två små fästingar krypandes på kroppen. Let’s face it, det blir ingen Skogsmulle av mig. No sireee.
Mina andra bloggar
