The things you do for Music

Kom till Universitetet vid 12-snåret och tappade ganska raskt bort dom jag gick dit med. Inte helt lätt att hitta varandra igen med 47.000 personer på plats. Men, jag är en stor kicka så jag såg tre band själv (Anthrax, Hammerfall och Slayer) innan jag lyckades få tag på Mr P och grabbarna jag såg Maiden med 2008 då under helt andra väderförhållanden. Telefonnätet låg nere mer eller mindre hela tiden så det var bara ren tur om man fick iväg ett textmeddelande då och då. Vid det här laget kommer det nog inte som någon nyhet att hela Stora Skuggan förvandlades till en leråker på nolltid. Bitvis spöregnade det horisontellt så jag var blöt upp till ljumskarna.

Vi klafsade runt i leran mellan de två scenerna där banden vi ville se spelade vilket var växelvis på den stora och den lilla. Djävla dåligt upplägg om du frågar mig men av någon konstig anledning så fick varken det eller det pissiga vädret mig på dåligt humör. Jag skrattade mest hela tiden, njöt av trevligt sällskap, rökte cigarr och försökte hålla regnet utanför min regncape.
Sen såg vi Iggy Pop som formligen studsade runt på scen och nere i publikhavet till säkerhetssnubbarnas förtret. Han var lika heroin-deffad som sist jag såg honom 1986 på Brunnsparken i Örebro då han delade scen med vår lokala Lolita Pop.

Bild: Sonisphere

Därefter klafsade vi till stora scenen och såg Alice Cooper som gjorde en superbra spelning. Han verkade ha kul och spexade med halshuggningar och annat. Gillade dock inte hur han höll på och kastade med och förnedrade en “live size”-docka föreställande en kvinna. Förstod inte poängen. Annars rent musikaliskt var det toppen.

Bild: Sonisphere

Sen bar det iväg till lilla scenen och Mütley Crüe som råkade ut för kastvindar och därmed urkass ljud. Vince var skrikigare än vanligt och höll inte helt och hållet. Han sjöng fel och verkade allmänt lite av banan. Vi noterade att Nikki hade lite nya tattueringar, vilket självklart inte är helt konstigt. Funderar själv på att boka tid med hans donna när vi åker på hojsemester i USA nästa sommar.

Bild: Sonisphere

Tommy var sig lik och setupen var exakt samma som när jag senast såg dom i Globen. Vince och Mick kliver av och gör något (vem vet vad) backstage, Tommy kliver fram och jiddrar om Svenska flickor följt av en massa Mother Fuckers, etc. Vi har tydligen vunnit Mother Fuckers of the Year i Stockholm. Sen istället för en Jim Beam flaska som förra gången så kastar han en pet-flaska med vatten på publiken innan han sätter sig bakom trummorna igen och han och Nikki battlar lite innan resten av bandet kommer ut igen. Kul att se att Mr Mars såg kry ut i alla fall.

Bild: Sonisphere

Sen till slut var det dags för Iron Maiden att avsluta och det gjorde dom med besked och det var faktiskt uppehåll under hela spelningen. Det var fantastiskt bra ljud och dom gjorde mycket bra ifrån sig. Klasskillnaden var pinsamt uppenbar i jämförelse med de andra akterna. Här kommer ett smakprov på “Fear of the dark”.

Och när dom sista tonerna klingade ut så tog vi oss ut från Stora Skuggan samtidigt som alla himlens portar öppnade sig och hällde vatten över oss samtidigt som blixtarna lyste upp himlen så att det nästan liknade dagsljus. Vi bestämde oss trots det att promenerade tillbaka till stan via Mc Donald’s, Odenplan istället för att trängas med alla hemvändande rockers. Vi passade på att tvätta våra skor i alla vattenpussar vi kunde hitta och själv avslutade jag kvällen/natten i Fredhälls plaskdam där det 30cm höga vattnet fick tvätta av mig en bit upp på benen. Efter det såg dosorna nästan rena ut och idag har dom efter en maskintvätt återfått livsgnistan även om nitarna kanske är lite rostiga på sina ställen…the things you do for Music!