Currently viewing the category:
"Doris"
Jag, Magnus och lilla Doris gav oss iväg på upptäcksfärd. Målet var att besöka ett ställe utmed Sörmlandsleden där det finns eldstad med en häll ovanför som man kan steka pannkakor på. Vi hade laddat upp med ved (man kan ju inte chansa på att det inte finns), pankis-smet, blåbärssylt och vaniljglass och så gav vi oss iväg. Doris som normalt inte kommer på inkallning skötte sig nästan exemplariskt (och ja, jag vet att man ska ha hundar kopplade den här årstiden).
Det visade sig dessvärre att stället (som kallar Pannkakssjön i folkmun) var svårare att hitta än vad vi räknat med. Vi var envisa men efter ca två timmars promenad över stock och sten med ovan nämnda packning gav vi upp för den här gången och åkte hem och gräddade pannkakor på vanligt sätt. Funkar utmärkt det med.
Sedan trillade vi ut i Nyköpingsnatten och tittade till Rockbaren.
/Jennifer, som nästan fick en naturöverdos och som bannade sig själv för skovalet…ballerina i skogen…not so bright.
…tänker säkert Doris och tittar girigt på kissejamaren ute på Valsta äng. När sedan Magnus gick fram för att kela med kissen var hennes tålamod slut och hon formligen skrek rakt ut. Sotis som 17.
Sprang på den här lilla killen på Östermalm igår. Han satt fastsatt utanför en butik och självklart fnissade jag gott över den coola tröjan han hade (även om jag som princip är emot kläder för hundar).
Men som alltid när jag ser en hund som står bunden utan uppsikt så får jag kalla kårar. Jag klarar personligen inte av att lämna Doris obevakad utanför en butik tex. Hon är så glad och mottaglig för alla som talar gulligt till henne så hon skulle absolut följa med någon okänd person om så var fallet. Jag skulle aldrig kunna leva med mig själv om jag visste att hon blivit stulen för att jag lämnat henne ensam.
Ikväll har vi varit och Nationalsdagsfikat hos Miss N som bor på en assjyst båt. Doris kände sig som hemma och gick omkring och nosade på saker och verkade inte ha det minsta emot att vara på en båt, om hon nu uppfattade det…troligen inte. Men vi satt där på akterdäck (tror jag) i solnedgången och mös. Himlen var sådär sakralt vacker och konstigt nog så kom de fina strålarna som bröt igenom molnen med på bild.
Det ska bli underbart att se henne igen =)
Idag har varit en stressig och jobbig dag och ovanpå det så lider jag fortfarande av jetlag. Känner mig helt snurrig i huvudet och det susar i öronen. Har haft två workshops idag och däremellan var jag tvungen att sticka hem och hämta grejer jag glömt inför dagens sista maratonmöte hos byrån. Det man inte har i huvudet får man ha i benen eller hur var det?! Blev i alla fall inte bättre av att behöva stressa runt halva stan. Hade egentligen gjort upp trevliga planer för ikväll men är helt däckad och ställde in, trist men jag måste lyssna på kroppen. Har packat inför imorgon och nu har energin tagit slut fullständigt så det blir snart till att göra kvällstoalett och hoppa i sängen. Måtte jag komma i fas med tiden snart…
Det är 9.86 km runt Årstaviken. Det går inte fort med Doris kan jag meddela. Vi höll på i två timmar. Någonstans i mitten kom hon in i andra andningen och vi fick upp lite fart. Det här fina vädret lockar verkligen ut Stockholmarna ur sina hem. Folk släpar runt på sina barnvagnar och hundar runt viken, några våghalsar går på isen. Jag vågade inte för om (vet att det vore höjden av otur) jag gick igenom så skulle jag ha fullt upp med att själv komma upp ur vattnet så det skulle bli rätt meckigt med en sprattlande, vattenskygg hund. Så det blev den slaskiga och väl upptrampade gångvägen runt viken. Funkar det med. Längtar till våren då man kan spendera en hel dag runt Årstaviken. Börja med en frulle på Vurma Bergsundsstrand, gå runt viken och sedan avsluta med en fika på Tubby och en lunch på Nyfiken Gul där man grillar sin egen mat. Inte långt kvar nu…
Mina andra bloggar
