Magnus tog med mig ut på landet utanför Nyköping där det finns en sötvattenskälla som är synnerligen otillgänglig. Men vägen dit är vacker. Förbi ladugårdar, hagar och dammiga grusvägar kantade av doftande prästkragar.

Genom vad som tycktes som en skog av gigantiska groblads-liknande växter. Över en spång och så lite mer groblad så var vi framme.

Magnus fyllde några flaskor med det klara vattnet från källan. Det smakade som vatten gör mest, inget…och jag antar att det är mineralrikt så som det puttrade på i den där lilla källan.

Doris hade husse under uppsikt, som vanligt när han går en bit ifrån oss.

En riktigt cool upplevelse, min första sötvattenskälla